Rapporten har fungerat som stöd vid uppdateringen av strategin mot organiserad brottslighet och genomförandet av regeringsprogrammet i Finland.

Utredningen som gjorts av Polisyrkeshögskolan och Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet granskar hur man i Danmark och Sverige har bekämpat organiserad brottslighet och gängkriminalitet samt vilka verkningar och vilken effektivitet åtgärderna har haft. 

I utredningen gick man igenom totalt cirka 170 åtgärder som har ingått i fyra ”gängpaket” mot organiserad brottslighet i Danmark under åren 2009–2023 samt motsvarande strategiska program i Sverige från åren 2019 och 2024. Det ingick även en närmare presentation av forskningsrön om effektiviteten av åtgärder mot organiserad brottslighet baserade på tiotals separata studier.

– Danmarks och Sveriges strategiska program mot organiserad brottslighet innehåller ett flertal metoder som inte har prövats i Finland. Danmarks och Sveriges modeller lämpar sig inte nödvändigtvis direkt för oss, men det är möjligt att kopiera exempelvis någon grundläggande idé för en bekämpningsåtgärd och skräddarsy den så att den lämpar sig för de finländska förhållandena, säger Vesa Muttilainen, specialforskare vid Polisyrkeshögskolan.

Fyra teman framträdde

I rapporten identifierades fyra centrala, strategiskt viktiga målområden i arbetet mot organiserad brottslighet: barn och unga, vapen och våld, kriminell ekonomi och den internationella dimensionen.

– Det är av yttersta vikt att skydda barn och unga från brottslighet, eftersom det ofta innebär långvariga negativa sociala och ekonomiska följder om man kommer in i kriminella nätverks verksamhet. Användning av vapen och sprängämnen samt våld har traditionellt varit en del av kärnverksamheten i den organiserade brottsligheten, varför det ständigt behövs nya åtgärder mot dessa. Pengar har hört till de centrala incitamenten i den organiserade kriminella verksamheten, varför ingripande i kriminella penningflöden och i infiltrering i företag och offentliga organisationer stävjar den kriminella ekonomin. Det internationella perspektivet framhävs starkt i ledningen av och verksamheten inom organiserad brottslighet, förklarar Pirjo Jukarainen, forskare vid Polisyrkeshögskolan.

I utredningen betonas att brottsligheten som anknyter till dessa teman inte endast genomförs i den fysiska miljön, utan alltmer även i cybermiljön. Båda miljöerna ska alltså beaktas i resursallokeringen och inriktandet av myndighetsverksamheten, och myndigheterna ska vara flexibla så att de kan bemöta verksamhetsmiljön som hela tiden förändras.

Försök utgör en viktig del av utvecklingen av bekämpningsåtgärder

Man hittade få belägg baserade på starka forskningsupplägg i rapportens litteraturöversikt i fråga om effektiviteten av Danmarks och Sveriges åtgärder mot den organiserade brottsligheten. Löftesväckande resultat har erhållits bland annat genom individuellt stöd till unga, myndighetsoperationer i utsatta områden och ökad kameraövervakning.

– Om man vill basera åtgärderna mot den organiserade brottsligheten på starka forskningsrön minskar urvalet av möjliga åtgärder väsentligt. Därför kan även olika smidiga försök utan starka forskningsrön utgöra en viktig del i utvecklingen av bekämpningsåtgärder, säger Emma Villman, forskardoktor vid Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet. 

Enligt de som utarbetat utredningen behövs det starkare och mångsidigare forskningsdata i framtiden om organiserad brottslighet och bekämpningen av den. I utvecklingen och genomförandet av strategin mot organiserad brottslighet bör det ingå forskningsbaserad bedömning.

Myndigheterna i målländerna hade själva omfattande positiva erfarenheter av olika åtgärder mot organiserad brottslighet. Dessa åtgärder innebär bland annat att straffen skärps, verksamheten begränsas för kriminella grupperingar, rekrytering till brottslighet hindras och stöd ges för lösgöring från brottsligheten. Dessutom förbättras förutsättningarna för brottsutredning och myndighetssamarbetet samt områden och målgrupper i utsatt ställning skyddas.

I synnerhet skärpning av påföljderna samt åtstramning av begränsningar och övervakning har utgjort kännetecknande särdrag särskilt i Danmark, men också i Sverige.  De kan effektivisera arbetet mot organiserad brottslighet, men i den övergripande tillämpningen av dem kan det även ingå betänkliga drag i fråga om medborgarnas integritet, skyddet av personuppgifter samt de grundläggande och mänskliga rättigheterna.

Rapporten grundar sig på omfattande material

Utredningen genomfördes inom projektet ”Tackling Organized Crime: Viewpoints on Nordic Policies and Practices (TOC24)” som finansierades av Nordiska ministerrådet. Projektet anknyter till uppdateringen av Finlands strategi mot organiserad brottslighet, som koordineras av justitieministeriet.

Materialet till rapporten bestod av forskningslitteratur och myndighetshandlingar. Dessutom utnyttjades iakttagelser från studiebesök i målländerna samt statistik om organiserad brottslighet. 

Rapporten finns publicerad på finska i Polisyrkeshögskolans publikationsserie och på engelska i Nordiska ministerrådets publikationsserie.